EVANGELIEBÖCKER
EB 1544, tryckt 1544, den första svenska, inga exemplar finns bevarade
EB 1562, tryckt i Stockholm 1562, äldsta som finns i tryck bevarad
"EB 1562 innehåller kollekt- och evangelieböner samt epistel- och evangelietexter för söndagar och helgdagar från första söndagen i advent till tjugosjätte söndagen i trefaldighet, samt för »någhra förnemligha högtijder och helghedaghar» (inte mindre än nitton stycken, varav sju har egna kollektböner)."
(1600-t)
EB 1628, (tryckår?), "Evangelieboken 1628 (härefter kallad EB 1628) innehöll några nyheter vad det gäller kollektbönerna. T.ex. fick långfredagen en egen (i EB 1562 hänvisas till palmsöndagens kollektbön), men från påskdagen togs den medeltida kollektbönen bort. EB 1562 hade nämligen haft två kollektböner för påskdagen, en översatt från den medeltida kollektbönen och en nyskriven."
(1700-t)
"Under 1700-talet gjordes inga genomgripande förändringar av evangelieboken."
(1800-t)
Psalmbokskommittens förslag 1817, 1823,
"Under 1800-talet fick däremot två kommittéer i uppdrag att revidera den. Psalmbokskommittén lyckades inte vinna riksdagens stöd för något av sina två förslag, från 1817 och 1823."
Evangeliebokskommitte 1849
Beslut om ny evangeliebok 1860
EB 1862, nya evangelieboken togs i bruk med två nya årgångar
"År 1849 tillsattes därför en särskild evangeliebokskommitté och den resulterade 1860 i ett i beslut om en ny evangeliebok, som togs i bruk 1862 (härefter kallad EB 1862). Den viktigaste förändringen i EB 1862 rörde inte kollektbönerna, utan att två nya årgångar predikotexter infördes.".
(1800-t)
Psalmbokskommittens förslag 1817, 1823,
"Under 1800-talet fick däremot två kommittéer i uppdrag att revidera den. Psalmbokskommittén lyckades inte vinna riksdagens stöd för något av sina två förslag, från 1817 och 1823."
Evangeliebokskommitte 1849
Beslut om ny evangeliebok 1860
EB 1862, nya evangelieboken togs i bruk med två nya årgångar
"År 1849 tillsattes därför en särskild evangeliebokskommitté och den resulterade 1860 i ett i beslut om en ny evangeliebok, som togs i bruk 1862 (härefter kallad EB 1862). Den viktigaste förändringen i EB 1862 rörde inte kollektbönerna, utan att två nya årgångar predikotexter infördes.".
Kyrkomötet 1890-talet
"Redan på 1890-talet togs frågan om revidering av evangelieboken upp i kyrkomötet." Ett förslag lades fram 1915 och remitterades. År 1919 tillsattes en kommitté för att revidera förslaget, vilket resulterade i att 1920 års kyrkomöte antog kommitténs förslag till ny evangeliebok (härefter kallad EB 1921), som togs i bruk året därpå.
(1900-t)
Förslag 1915 på revidering av EB1862
Evangeliebokskommitte tillsätts 1919 för att revidera förslaget
Kyrkomötet 1920 antager EB-kommitténs förslag till ny evangeliebok, som tas i bruk 1921
EB 1921
"En rad förändringar infördes i och med EB 1921. Bland annat reviderades
de två nya årgångarna predikotexter från EB 1862
ordentligt, varje söndag fick en rubrik, kollektbönerna förändrades och En liten bönbok blev en del
av evangelieboken."
Kyrkomötet 1938 beslöt om varsam revision av EB1921
"1938 års kyrkomöte beslutade att det var tid för »en varsam revision» av evangelieboken. Ett första förslag lades fram 1941 och efter ytterligare revision antogs en ny evangeliebok, som togs i bruk 1942. I och med denna (härefter kallad EB 1942) förändrades en del av kollekt- och evangeliebönerna. Söndagarnas texter och namn reviderades och omstrukturerades dessutom.31
Första förslag 1941 på revision av EB1921; nytt förslag på EB antas, tas i bruk 1942
EB 1942
Kyrkohandbokskommitten tillsätts 1968
"År 1968 tillsattes kyrkohandbokskommittén, som
också arbetade med evangelieboken. År 1979 överlämnade den ett förslag till ny evangeliebok, som
efter remissomgång och ytterligare revision antogs
som ny evangeliebok, vilken togs i bruk 1983 (härefter kallad EB 1983). De största förändringarna i EB
1983 var att den hade tre kompletta årgångar med
läsningar ur Gamla Testamentet, att texterna från
Nya Testamentet hämtades ur bibelkommissionens
nya översättning från 1981, att kollektbönerna kompletterades med en nyskriven serie böner, liksom att
evangeliebönerna avlägsnades ur evangelieboken."
Förslag 1979 till ny evangeliebok, ny EB antas, tas i bruk 1983
EB 1983
"Det stod klart redan 1983 att den nya evangelieboken inte skulle kunna bestå särskilt länge, eftersom
en nyöversättning var att vänta också av Gamla Testamentet. Efter beredning tillsattes evangelieboksgruppen, som år 2000 presenterade sitt förslag. Till
följd av remissvaren lät kyrkostyrelsen utarbeta ett
reviderat slutförslag, som lades fram för kyrkomötet
2002. Efter några mindre ändringar antogs detta
och utgör den nu gällande evangelieboken i Svenska
kyrkan. Den (härefter kallad EB 2003) togs i bruk
första söndagen i advent år 2003."
Evangeliebokgruppen tillsätts (19??)
(2000-t)
Evangelieboksgruppen presenterar sitt förslag år 2000
Kyrkostyrelsen utarbetar ett reviderat slutförslag, läggs fram för KM2002
Kyrkomötet 2002 antar ny EB att tas i bruk 1:a adv. 2003
EB 2003
____________
Citaten är hämtade från:
Kyrkohistorisk Årsskrift 110 (2010), s. 27
Kapitel 2.3, Svensk evangeliebokstradition
Dan Nässelqvist,
Kollektbönen i svenska
evangelieböcker 1562−2003: En analys
av förändringar och deras orsaker
[ http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1715793&fileOId=1748503 ]
