Om Uppsala-psalmboken

OM UPPSALA-PSALMBOKEN [cid20130807on]

LÄNKAR
1889, Nordisk Familjebok, bd 13. Psalmbok, spp. 364-369, artikel av A. Hildebrand     
          http://runeberg.org/nfam/0188.html

1978, STK, s. 135 f., Recension om dansk forskares fynd av svenska psalmbok från 1600-t
          http://journals.lub.lu.se/index.php/STK/article/download/7369/6176

1992, avh., s. 125, Altartavlor i Sverige under renässans och barock
                   Studier i deras ikonografi och stil 1527-1686, Inga Lena Ångström
          http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:568009/FULLTEXT01.pdf

2001, Den gamla psalmboken, Svenska Akademien, s. 307, Kommentarer av Håkan Möller och Svenska Akademien [ pdf ]
       
_______________
CITAT
1889
"I Sverige utgaf Olaus Petri 1526 den första, nu förlorade, andliga sångsamlingen Svenska songer eller wijsor, hvilken han själf riktat med 4 eller 5 originalpsalmer. Den omtrycktes 1530, och en tillökad upplaga utkom 1536 och 1543.
De följande betydligt utökade upplagorna af 1549, 1567 och 1572 utgåfvos troligen af Laurentius Petri, och denna samling, alltjämt tillökad, trycktes i ständigt nya upplagor, som utgåfvos på olika orter såsom 1610 i Stockholm och Lübeck samt 1622 i Uppsala. Af den sistnämnda tryckorten fick den namnet Uppsala-psalmboken. Denna erhöll dock aldrig offentlig bekräftelse och blef icke heller öfverallt begagnad."

"Vid riksdagen 1643 tillsattes en psalmbokskommitté, bestående af 6 riksdagspräster, hvilkas förslag godkändes af prästeståndet och utgafs, 1645, från trycket under titeln Then Swenska Vbsala Psalmboken, sampt andra små wanligha Handböker: Vthi Stockholms Rijkzdagh åhr MDCXLIIL Vthaff S. Ministerio nödhtorffteligha öfwersedt, förmeradt och förbättrat."

1978

------

1992, avh
s.
"Ca 1640 — ca 1660
En ökad tillverkning av altartavlor. Gamla och nya former. De stora Stockholmsaltarenas tid.

Inledning
Ett viktigt vägmärke i den svenska religions historien blev godkännandet 1645 av en revision av den gamla psalmboken, snart kallad Den svenska Uppsalapsalmboken (efter den gamla som tryckts i Uppsala [cid: 1622] och kallades Den gamla Uppsalapsalmboken).

Samtidigt utgavs en officell samling böner, "förordna de att allmänneligen brukas i alla försam lingar i Sveriges rike och dess underliggande land och provinser"/

Därmed förelåg fullt utbildad, med Hjalmar Holmquists formule ring, "den klassiska svenska lutherdomen, den till jämvikt, lugn och måttfullhet kom na, liksom svalkade och avklamade ortodox ien, med enhetlighet och likformighet i reli giös orientering och utan någon hänsyn för inre motsättningar, tvivel och teoretiska svå righeter"/

Den första reformationstidens ny skapande livskraft ersattes av en mer institu tionell betoning av kyrkosamfundet och dess ordningar och med ett större krav på yttre renlärighet. Den stramare ortodoxien förde å sin sida med sig som en reaktion en ny ans vällning av den mystiskt färgade, känslo- och passionsbetonade fromhetsriktning, som do minerat uppbyggelselitteraturen vid 1600-talets början/ Bland de under 1600-talet utgiv na böckerna inom denna genre fanns, trots dess i mycket förreformatoriska mystik, den första svenska upplagan av Johann Arndts Sanna kristendom, som utkom 1647. Redan följande år kom förmodligen Arndts Paradis Lustgård, "höjdpunkten i den medeltida mystikens inträngande på evangelisk mark"; den mest betydelsefulla bönboken under stormaktstiden.'