Om Sv.PsB

OM DEN SVENSKA PSALMBOKEN [cid20130804sö]

INLEDNING

Hildebrand, A. (1889, Nordisk Familjebok, bd. 13. Psalmbok, spp. 364-369): [ här ]

"Psalmbok, en samling andliga sånger, psalmer (jfr Psalm), afsedda att begagnas vid offentlig gudstjänst eller enskild andakt. 

Den första protestantiska psalmboken är Luthers af 1524, innehållande 6 bearbetningar af Davids psalmer och 18 andra sånger. Af de många Provinzial-gesangbücher, som Tyskland har att uppvisa, torde de märkligaste vara Wittenberger gesangbuch (Luthers psalmbok), hvars sista reviderade upplaga utkom 1866, samt i synnerhet den magdeburgska sångbokens (äldsta uppl. 1534, redaktionen afslutad 1738).

I Sverige utgaf Olaus Petri 1526 den första, nu förlorade, andliga sångsamlingen Svenska songer eller wijsor, hvilken han själf riktat med 4 eller 5 originalpsalmer. 

Den omtrycktes 1530, och en tillökad upplaga utkom 1536 och 1543. 

De följande betydligt utökade upplagorna af 1549, 1567 och 1572 utgåfvos troligen af Laurentius Petri, och denna samling, alltjämt tillökad, trycktes i ständigt nya upplagor, som utgåfvos på olika orter såsom 1610 i Stockholm och Lübeck samt 1622 i Uppsala. Af den sistnämnda tryckorten fick den namnet Uppsala-psalmboken. Denna erhöll dock aldrig offentlig bekräftelse och blef icke heller öfverallt begagnad. 

Stor olikhet rådde nämligen i de skilda stiften med afseende på nyttjandet af psalmböcker, hvilket gaf anledning till klagomål från regeringens sida. Äfven latinska sånger användes fortfarande — naturligtvis sådana, som ej innehöllo papistisk villfarelse —, och en dylik samling,  Liber  cantus,  trycktes 1620. 

Vid riksdagen 1643 tillsattes en psalmbokskommitté, bestående af 6 riksdagspräster, hvilkas förslag godkändes af prästeståndet och utgafs, 1645, från trycket under titeln Then Swenska Vbsala Psalmboken, sampt andra små wanligha Handböker: Vthi Stockholms Rijkzdagh åhr MDCXLIIL Vthaff S. Ministerio nödhtorffteligha öfwersedt, förmeradt och förbättrat. 

Den afsedda enheten blef dock icke härmed vunnen, ty på samma gång kyrkolagen af 1686 förordar den nya Uppsalapsalmbokens begagnande, lämnar den dock svenska församlingen frihet att vid gudstjänsten begagna äfven andra sånger, hvilka "komma öfwerens med Guds ord och trones renhet".

Den nyssnämnda psalmboken lämnade för öfrigt åtskilligt att önska, och Jesper Svedberg med biträde af Urban Hjärne m. fl. påbörjade på egen hand en revision. På Svedbergs initiativ uppdrog konungen 1691 psalmbokens revision åt denne samt biskop E. Benzelius och superintendenten I. Kolmodin, hvilka i sitt arbete kraftigt understöddes af biskop (sedermera ärkebiskop) H. Spegel.

Den af dem utarbetade psalmboken (den s. k. svedbergska), innehållande 482 psalmer, utkom från trycket 1694, men uppväckte genast en häftig förkättringsstorm från några af Svedbergs motståndare, som förmenade sig i den nya boken ha upptäckt åtskilliga irrläriga satser.

På grund af dessa för öfrigt ganska obefogade anfall blef Svedbergs psalmbok indragen, men lades icke dess mindre till grund för en ny sångbok på 413 psalmer, hvilken godkändes 1695 (Then Swenska Psalm Boken — Vppå k. majts nådigste befalning MDCXCV öfwersedd och nödtorfteligen förbättrad) och 1698 blef anbefalld till uteslutande bruk vid gudstjänsten. Utom Spegel och Svedberg utgöras de förnämste författarna i denna (den sedermera s. k. gamla psalmboken) af J. Arrhenius, G. Ollon, E. Lindschöld, P. Brask, I. Kolmodin och S. Columbus.

— Vid midten af 1700-talet höjdes från flera håll ifriga röster ( af domprosten Sven Bælter, prosten A. Luth m. fl.), som yrkade på en psalmboksrevision, och på grund af ett af ärkebiskop Sam. Troilius 1762 till K. M:t ingifvet memorial tillsattes 1763 en psalmbokskommitté, hvars medlemmar voro pastor primarius J. Schröder, kyrkoherden i Klara J. K. Hausswolff, kyrkoherden i Jakob O. Celsius och kyrkoherden i Kungsholmen O.  Gråberg.

Ordförandeskapet lämnades åt Celsius, och såväl denna omständighet som hans nit i saken har vållat, att det af kommitterade utgifna psalmboksförslaget, som utgafs i två delar (Af Then Swenska Prof-Psalmboken, som, efter H. K. M:s nåd. befallning, bör utgifwas, första samlingen; Stockh. år 1765. — Senare samlingen; Stockh. år 1767.), har fått benämningen den celsiska psalmboken.

Indelningen i denna är gjord efter katekesens 5 huvudstycken, och innehållet är i hufvudsak ett troget aftryck af tidens stränga renlärighet, om ock en del sånger icke är främmande för pietistiskt eller herrnhutiskt inflytande.

Åtskilliga psalmer från "gamla psalmboken" bibehöllos och utgöra, trots den starka ändring de undergått, den friska kärnan i detta förslag, hvars nya tillsatser lida af prosaisk torrhet och andelöshet. Det blef heller icke gilladt af prästeståndet, som hos K. M:t anhöll om uppskof med dess antagande, hvarefter det blef helt och hållet öfvergifvet.

— Frågan upptogs dock snart ånyo, och 1779 gaf prästeståndet i uppdrag åt Uppsala domkapitel att utarbeta ett nytt förslag, hvilket af detta verkställdes och trycktes för att framläggas vid jubelfesten i Uppsala 1793: Förslag till kyrkosånger för svenska församlingen, utgifvet af Consist. Eccles. i Upsala. Företalet är undertecknadt af ärkebiskop U. von Troil, domprosten J. Lostbom samt professorerna E. Kinmark, E. J. Almquist och O. Domey.

Utom psalmer från 1695 och 1765 års psalmböcker innehåller förslaget 86 nya sånger. Uppställningen är gjord efter katekesens hufvudstycken. En hård dom fälldes genast från många håll öfver denna profpsalmbok, som sökte ge församlingssången en riktning i öfverensstämmelse med den då äfven af vissa kyrkans män omhuldade och uppburna neologien.

De nya sångerna äro nästan utan undantag andefattiga, dygdeprisande upplysningskväden, som illa försvara sin plats vid sidan af den gamla psalmbokens kärnfriska och fromma psalmer.

— En ny fart fick psalmboksarbetet, sedan ärkebiskop Lindblom vid 1800-talets början tagit frågan om hand. Knappt hade riksdagen 1809 samlats, förrän han föreslog tillsättandet af ett pastoralutskott, åt hvilket "kyrkoböckernas" förbättring uppdrogs. Detta utskott uppsatte skyndsamt ett psalmboksförslag, som bestod af spillror från den "gamla psalmboken" och från förslaget af 1793 samtdessutom af en del nya psalmer, hämtade ur samlingar utgifna af professor Sam. Ödmann (Försök till kyrkosånger, 1798, flera uppl.), professor K. Dahl (Psalmer, k. Eccles. Committéen den 12 juni 1796 föredragne, 1807), kyrkoherde O. Linderholm (Försök till Förbättring af den swenska psalm-boken, 1804) samt J. O. Wallin och M. Choræus (Omarbetning af svenska psalmer, försökt af M. Chorceus och Joh. Ol. Wallin, 1807).

Förslaget, som ej trycktes, blef visserligen godkändt både af prästeståndet och af K. M:t, men blef aldrig till bruk i kyrkan infördt. Orsaken därtill är att söka såväl i det allmänna omslag i religiösa åsikter, hvilket utmärkte början af 1800-talet, som ock i den förkastelsedom, som uttalades öfver detsamma både af den fosforistiska skolan och af J. O. Wallin.

Föranledd af en skrifvelse från ärkebiskop Lindblom, uppdrog därför regeringen1811 åt Svenska akademien att bland sina medlemmar utse ledamöter af en ny kommitté, och på detta sätt
uppstod psalmbokskommittén af 1811—19, till hvilkenbl. a. hörde J. A. Lindblom (ordförande), S. Ödmann,J. G. Oxenstierna, G. G. Adlerbeth, K. G. af Leopold,F. M. Franzén och J. O. Wallin. Redan från början öfvertogs arbetets ledning af den sistnämnde, hvarför Ödmann afgick 1813 af missnöje med Wallins "diktatur".

Icke mindre än 4 förslag utarbetades (1812, 1814, 1816 och 1819), af hvilka de tre sistnämnda utgåfvos på trycket. Ännu i förslaget 1814 (Förslag till förbättrade kyrko-sånger. Till K. Maj:t i underdånighet uppgifvit af den för detta ändamål förordnade komité) iakttogs en i förslagen af 1809 och 1812 tillämpad anordning att bibehålla de gamla psalmerna på de nummer de innehade i psalmboken af 1695, hvarigenom all systematisk ordning omöjliggjordes.

Förslaget af 1814 eger sålunda icke mindre än 43 rubriker. Först i förslagen af 1816 (Förslag till Svensk Psalmbok, utgifvit af J. O. Wallin) och af 1819 öfvergaf Wallin denna olämpliga indelning och gaf åt det förra 7, åt det senare 5 hufvudafdelningar. Antalet psalmer utvidgades till 500. Af dessa voro omkr. 130 af Wallin själf, hvarjämte han omarbetat, öfversatt eller fritt behandlat omkr. 200.

I jan. 1819 godkände K. M:t den nya psalmboken, hvars införande till begagnande dock lämnades åt församlingarnas fria val. I allmänhet  blef den snart införd öfver hela riket. Här och där, särskildt i Norrland och vissa delar af Småland, yppades dock missnöje med den "nya boken", som, menade man, icke var alldeles fri från neologisk bismak. Detta kan förklara, att ännu under senare åren nya upplagor af 1695 års psalmbok blifvit utgifna (t. ex. i Kalmar 1872, Umeå 1875 och Luleå 1877).

En från neologi fri psalmbok sökte J. H. Thomander och P. Wieselgren åstadkomma genom sin 1849 utgifna "öfversedda" "i möjlig mån renläriga" upplaga af svenska psalmboken.

— Kyrkomötet 1868 begärde på initiativ af domprosten K. A. Torén i Uppsala och v. häradshöfding L. Torpadie hos K. M:t en revision af 1819 års psalmbok, och ett kraftigt inlägg i denna fråga gjordes af U. L. Ullman i hans skrift "Om den kyrkliga psalmboken med särskild hänsyn till den svenska kyrkans psalmbok af år 1819" (1871). - - - "

________________________

Länkar
Om den svenska psalmboken
- Wikipedia: [ http://sv.wikipedia.org/wiki/Den_svenska_psalmboken ]
- Nordisk Familjebok, bd 13. Pontin - Ruete (1889), spp. 364-369 [ http://runeberg.org/nfam/0188.html ]
- Uggleupplagan, bd. 22. Possession - Retzia (1915), spp. 488 - 493 [ http://runeberg.org/nfcb/0260.html ]

Psalmer på Wikisource: [ http://sv.wikisource.org/wiki/Kategori:Psalmer ]
     Ett stort antal svenskspråkiga psalmer, kristna sånger och visor från många olika psalm- och sångböcker

Psalmböcker, Lista på: [ http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_psalmböcker ]
      Svenska, finska, danska, norska, samt någon engelsk och tysk

Psalmkällor internet, andra än på Wiki: [ http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Psalmkällor_på_internet ]

Psalmboken, den gamla, pdf Svenska Akademiens urval psalmer från 1695, 1819 och 1937 års psalmböcker. Med inledning av Gunnel Vallquist och Kommentarer (s. 307) av Håkan Möller och Svenska Akademien
[ pdf ]

______________________________

DEN SVENSKA PSALMBOKENS HISTORIA I ÅRTAL

1526 (se nedan)

1536, Swenske Songer eller wisor, omtryckt 1530, tillökad upplaga 1536 och 1543.
            facsimilbilder: [ http://www.kb.se/f1700/Psalm.htm ] [ http://runeberg.org/swisornw/ ]
               Innehållslig jämförelse med PsB1695: [ http://sv.wikisource.org/wiki/Swenske_Songer_eller_wisor_1536 ]
               Deus noster, (Davids) Ps. 46: Luthers psalm "Vår Gud är oss en väldig borg" 

        "Swenske songer eller wisor från 1536 är den första fullständigt bevarade svenska psalmboken. Den första upplagan, som med största sannolikhet utkom 1526, har helt gått förlorad. Publikationerna är utgivna anonymt, liksom många av de tidiga reformationsskrifterna, men anses tveklöst ha Olaus Petri (1493-1552), den svenska kyrkans främste reformator, som upphovsman. Några av psalmerna kan också vara diktade av honom. Andra är sannolikt författade av Ericus Olai och brodern Laurentius Petri, sedermera Sveriges förste lutherske ärkebiskop. Många är översättningar av latinska eller tyska psalmer.

I bokens förord redovisas principerna för den reformerta psalmdiktningen. 

Sångerna ska, säger författaren, skrivas på "förstondeligit mål", det vill säga på svenska språket, för att kunna förstås av alla, de ska ha sin fasta grund i skrifterna och de ska lära och förmana människorna. 

Liknande krav återkommer i flera skrifter av Olaus Petri och är ett av skälen till att han kan knytas till upphovsmannaskapet (jfr S.-Å. Selander, 1994, s. 137 ff.).

Vid den här tiden var det inte självklart att gudstjänsten skulle innehålla musik och sång. De första psalmböckerna var närmast ämnade för profant bruk, sånghäften som kunde användas vid samkväm och dylikt. Musikaliska inslag i gudstjänsten blev dock vanliga under 1500-talet och infördes formellt i och med 1571 års kyrkoordning.

"Sångerna" utgavs i många upplagor fram till 1645 då den så kallade Uppsalapsalmboken kom. Den senare blev Sveriges första officiella, av staten erkända psalmbok." (Lillemor Lundström, KB)
[ http://www.kb.se/f1700/Psalm.htm ]

---------------

1549, 1567, 1572 utgavs utökade upplagor av Swenske songer..., trol. av Laurentius Petri

"De följande betydligt utökade upplagorna af 1549, 1567 och 1572 utgåfvos troligen af Laurentius Petri, och denna samling, alltjämt tillökad, trycktes i ständigt nya upplagor, som utgåfvos på olika orter såsom 1610 i Stockholm och Lübeck samt 1622 i Uppsala. Af den sistnämnda tryckorten fick den namnet Uppsala-psalmboken. Denna erhöll dock aldrig offentlig bekräftelse och blef icke heller öfverallt begagnad."/A. Hildebrand, Nordisk Familjebok, (1889), se ovan.

1572 års psalmbok, [ http://sv.wikipedia.org/wiki/1572_års_psalmbok ]

"den första upplaga som trycktes efter att musikaliska inslag formellt infördes i 1571 års kyrkoordning."

1610 i Stockholm & Lübeck; 1622 i Uppsala ("Uppsala-psalmboken"), tillökade upplagor av Swenske songer...

1645, Den Svenska Uppsala Psalmboken, "Sveriges första av staten erkända psalmbok" [Lillemor Lundström, se ovan]
"Vid riksdagen 1643 tillsattes en psalmbokskommitté, bestående af 6 riksdagspräster, hvilkas förslag godkändes af prästeståndet och utgafs, 1645, från trycket under titeln Then Swenska Vbsala Psalmboken, sampt andra små wanligha Handböker: Vthi Stockholms Rijkzdagh åhr MDCXLIIL Vthaff S. Ministerio nödhtorffteligha öfwersedt, förmeradt och förbättrat."/A. Hildebrand, NF (1889), se ovan

1650, Göteborgspsalmboken

(1686 års Kyrkolag påbjöd användning av Den svenska Uppsala-psalmboken från 1645)
Citat:

1695, den karolinska psalmboken [ http://sv.wikipedia.org/wiki/1695_års_psalmbok ]